24 september 2011

Förkylt...

Jag är snorig, Agnes är snorig...dröjer väl inte länge tills Roger oxå joinar oss i den klubben..... Men pigg o glad är snäckan i vilket fall så det är skönt. En näsa som rinner hör lixom hösten till....så länge som det inte blir att man ligger sjuk hemma för det är verkligen inte kul!
Natten har inte varit kul....fulla människor är det värsta som finns....först var det ett par fulla personer utanför vårt öppna sovrums fönster som stod o skrek plus att dom krossade en flaska...något som gjorde att jag o Roger stod givakt i sängen....fler högljudda fulla människor (vaknade ett otal gånger), någon kör in till parkeringen (utanför vårt fönster) o märker att han kör på den krossade flaskan, går ur bilen svär o sparkar in glaset till sidagn (vaknar vi igen..), hinner somna om för att vakna igen av att någon stannar en bil, öppnar dörren o någon (en passagerare) kräks ett antal gånger i vägkanten för att sen köra vidare... nu var kl 7 på morgonen o tyckte jag precis hann stänga ögonen så vaknade Agnes...dax att stiga upp.
Roger som skulle jobba hela dagen var verkligen inte pigg...inte jag heller, men jag hade ju chansen att vila när Agnes vilar (dock gjorde jag inte det...tyvärr).
Vi bor mittemot en svartklubb eller om det är någon utländsk förening som har lokalen o dom har ständigt fest o stoj där...mindre kul när man bor på första våningen o dom oftast står utanför vårt sovrumsfönster....
Men men hoppas det är lugnt i natt iallafall...
Agnes o jag gick till parken efter lunchen o vilan...en massa folk var där idag! Gungorna var lediga till Agnes stora glädje.
Medans snäckan gungade så kom där en mamma o satte sin lilla flicka i den andra gungan (hon kan väl ha varit ca 1 år), puttade till gungan en gång sen gick hon....hon gick bort till sina vänner som satt o pratade (på andra sidan lekplatsen)...lämnade flickan sittandes i gungan helt själv hon kom ingenstans.... hon ropade på sin mamma, men hon var ju på andra sidan lekplatsen så hon hörde inte. Tyckte verkligen synd om flickan...tillslut så kom mamman tillbaka men då hade flickan ropat mamma i säkerligen 10 min.....när jag sa att jag var på väg o kalla på henne (mamman) så bara hon ryckte på axlarna o sa nått på arabiska...
Iallafall så gick vi o grävde i sanden istället, då ser jag i ögonvrån att en av hennes (mammans) andra barn (en liten pojke) hade klättrat upp i Agnes vagn, stod på sitsen o lutade sig mot handtagen...o vips så tippade naturligtvis vagnen...men den lille pojken som for pladask i marken. Jag sprang fram (något irriterad för den mamman hade NOLL koll på sina barn, även denna gången var hennes vänner viktigare), då kommer mamman o lyfter upp pojken i kläderna (inte i armarna utan i kläderna) för att sen gå ifrån....inte ett ord till mig (typ ursäkta att min son stod o lekte uppe i er vagn...) o den lilla pojken lämnade hon direkt hon dragit upp han från marken för att fortsätta prata med sina vänner....
Tur att han inte skadade sig, kunde gått illa....även om man är på en inhängnad lekplats så får man för sören ha mer koll på sina barn.
Med lite lätt irritation i sinnet så lämnade jag o Agnes lekplatsen, gick för att titta på fåglarna istället.
När vi går där i parken märker jag att mitt ena öga inte funkar som det ska riktigt, såg knappt något på vänster öga...grymt obehagligt. Mötte jag någon så kunde jag inte se personens ansikte, precis som om något lagt sig över delar av synfältet....svårt o beskriva. Men när jag ex tittade på ett ansikte så såg jag bara ena halvan....skit skumt. Lika bra o traska hem, kände att det var lite jobbigt att springa efter Agnes när ögat var så skumt. Har väl varit en överansträngning av ögat, fick även huvudvärk lite senare, vet dock inte om det hängde ihop.
Nu är ögat ok igen men huvudet värker fortfarande lite, så ska in o nanna (som Agnes säger).


Sitter o pratar med mormor i min mobiltelefon....

Tittar på fåglarna i parken
 (svårt o se hur bilderna blev då mitt öga inte var ok...)

såg du mamma....den flög över oss....


                                                    Snäckan är fascinerad av alla dess fåglar

hmmm mamma, betyder dessa löven att det är höst....

Sötnosen ligger o myser i väntan på att pappa ska komma hem från jobb!
Det grymt fina täcket har Agnes fått av hennes söta gudmor Zandra (hon som har broderat det oxå)

Inga kommentarer: