Tjena mittbena....

...hinner inte med....
För tillfället är det bara jobb, jobb o åter jobb, men det är bara skoj! Är verkligen super kul o jobba, har verkligen saknat känslan o göra nytta! Arbetskamraterna är verkligen super trevliga! Har blivit långa dagar denna vecka, 9-19 varje dag (dock ej torsdagen då jag var ledig), idag började jag 10.
Sen till en mindre kul sak....
Roger ringde i onsdags o sa att han jagat en snattare....o han hade fallit som en fura....o gjort illa foten. Min första tanke var....okej, en stukning kanske...nästa mening är: jag ska uppsöka akuten när jag är hemma i Trelleborg igen(Agnes hade som tur var blivit hämtad av morfar innan på dagen så hon var där o lekte).
Efter jag slutat så åkte jag dit o höll Roger sällskap, han hade då suttit i väntrummet i nästan 2 timmar... Jag fick dock cykla hemåt en kort stund efter att Roger kommit in till ett undersökningsrum, Agnes var på väg hem nämligen!
Vi mös en stund innan hon skulle gå o lägga sig, jag fick berätta för henne att pappa kommer hem snart, han är bara hos farbror doktorn, för hans ben gör lite ont... Hon nickade o sa Pappa ont i benet...
När Roger kom inhoppandes på kryckor vid 22 tiden så tänkte jag...jaha detta var ju inte bra...
Han skulle tillbaka dagen efter (torsdagen) för ett ultraljud, läkaren misstänkte nämligen att hälsenan var skadad.
Dagen efter så fick han en tid till ultraljudet, klockan 10.15 skulle han infinna sig på Trelleborgs lasarett, medan han var där så gjorde jag o Agnes oss iordning, vi skulle ju till Philip o leka! Tog lång tid innan telefonen ringde, vi fick senare lägga träffen med Philip.
Roger ringde lite efter 13...vi var tvungna o åka till Malmö, till ortopeden....hälsenan var till 60% av så en operation var eventuellt att vänta.
På väg in mot Malmö möttes vi av ett fruktansvärt oväder, först piskande regn sen en rejäl hagelskur, men vädergudarna var på vår sida o gjorde så det var uppehåll den tiden som vi var utanför bilen...
Först gick vi fel, men tillslut kom vi dit vi skulle...ännu en väntan låg framför oss, eller framförallt Roger.
Agnes hade inte lusten att sitta still i väntrummet så efter en stund så bestämde vi oss för att åka till Philip en stund o leka, vi kunde inte göra något på sjukhuset för vi fick ändå inte vara med om en operation skulle ske.
Väntan var lång men när Roger ringde o sa att det inte skulle bli någon operation den dagen så kunde jag pusta ut...för stunden iallafall...
Vi hämtade Roger....han hade fått ett STORT vitt gips från foten upp till knäet...KUL...eller inte, STACKARE! Agnes kommentar var...pappa har plåster på benet, pappa ont!
Idag fredag så skulle vi ringa in till ortopeden för att se om operationen kunde ske idag, men det var sjukt många som gått o ramlat så där var fullt denna dag. Blir till o ringa imorgon o höra om det finns plats då.
Agnes har varit o myst hos mormor & morfar hela dagen, morfar kom o hämtade snäckan vid 10 o körde hem henne ikväll. Jag var ju inte hemma förrän 19.30 själv...
Innan läggdax så fick snäckan dekorera Rogers gips, hon ville måla med vattenfärg, men det hade kanske inte varit så bra, hade kanske löst upp gipset...så fick bli med kritor o en bläckpenna. Fint blev det iallafall!